Jupp, då har man kraschat också. Men det skulle ju bara hända. Första gången jag cyklade på räser så fick jag ju punka. Idag var första gången jag tävlade med licens och för en klubb. Men nu vet jag hur man ska göra för att undvika att skada sig allt för mycket. Det är bara att rulla ihop sig som i en tajjt voltvändning när asfalten närmar sig. Det blev bara lite skrapsår på hand, armbåge, rygg, höft, knä och fot. Inga brott eller ens smärtor i skelletdelar. Najs! Men min stackars cykel fick åka till doktorn. Hoppas hon är färdigreparerad och redo tills nästa helg, för då ska jag till Ystad och cykla tempolopp.
18 juli 2009
Crash, check
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Många erfarenheter gör oss till bättre människor.
så jävla förargligt brorsan!
Schmunk,man är inte simmare för än man fått i sig den första kallsupen och man är ingen cyklist för än man craschat! Upp på hästen igen! //Greven
Skicka en kommentar